Get off my street
Ahhh är döds trött på människor, jag är alltid ödmjuk mot de jag gillar och visar intresse, men ingen bryr sig? varför.. och alla är dumma i huvet! Jag tror de fattar noll :-)!
Jag lovar, alla människor som tvingas på i min närhet är fuck up i hjärnan, och om någon förstår de jag säger blir de kanske lite entusiastiska och hänförda men sen bryr de sig endå inte, som de är likgiltiga mot saker som har en större mening, som handlar om att se bakomliggande orsaker, MEN de bryr sig inte om sånna saker.
Jag vet inte riktigt hur jag ska handla, jag vill stäppa mina behov men kan inte de! samtidigt kan jag endå se dethär som något annat en ett deltagande i ett spel, kan försöka se en bakomliggande anledning till varför jag skulle gilla det häär....
Har massa tankar!
i natt drömmde jag en mardröm som handlade om mig och Matilda raffsan,, vi sprang runt och skulle festa i tystberga, men det va mycket trevligare i drömmen (alltså tystberga är inge roligt) och vi åkte runt och sprang mellan olika hus och vi va väldigt nära vänner, som vi känt varrandra hela våra liv.. va konstigt!
Sedan va jag med min syrra hemma hos ett halvpsko som va väldigt tjock, hela hans lägenhet va fyld av leksaker som han lekte med och så såg jag ett bjöjpaket i rummet och han va kanske i 18års åldern. Hur som helst tänkte jag vid ett tillfälle att de va ganska skönt att han va så, för då kunde jag förstå honom lättare och kunde va snäll och leka med honom! sedan sa jag till min syrra att vi borde gömma oss.. så la vi oss under några kuddar haltv syndliga och vi va så rädda... vi låg där.. och just som vi kände massa händer ta tag i oss vaknade jag av att min mamma sa att jag borde gå upp, kände mig livrädd!
