Lisen....

Vadå..
Jag menar, ska jag bara för jag är på ett visst sätt inte klara av samhället? Jag klarar världen på mitt sätt och du kan va lycklig om du föddes för att älska systemet, lagarna ja ALLT som finns HÄR i de land, de sekunderna som du lever i..

så har inte jag de, och jag älskar alla som känner likadant, det stärker mitt missnöje och de går lättare att fantisera.
Synd kanske, men jag njuter av drömmarna i den värld där jag passar in, lika mycket som du njuter av att existera där du står. Där i den värld jag älskar alla regler som säkert inte ens existerar, i den världen älskar alla varandra, och man kan få leva som man vill spinner jag som en katt, dock i mina tankar!

Vissa saker går inte att undkomma att vilja leva i, som att äta god mat med ennu bättre sällskap, se en mysig film,  sitta med fikakorgen en varmsommar dag med getingar som är hungriga, grilla en sensommar natt, kolla ut på snöflingorna på gatan upplyst av den dunkla gula belysningen, det är de som får en njuta av att existera..
men imellanåt drömmer man, drömmer om den värld jag hör till..

Kanske har alla de så? kanske är det bara en illusion, att den underbara fantasi världen som jag drömmer om, i praktiken skulle vara fyld av brister, så som den värld vi lever i - Ett helvette som imellanåt är ett paradis, eller bara en väntan på att det ska slå över.

En bild på en verklig plats, den väld många lever i, helvette eller pardis? Det är  våran värld!

Jag är lycklig nu och är i balans!