Lisen....

Hej
jag känner mig sårbar, ledsen.
ingen ser mig för den jag är, alla komplimanger jag får, får mig att i en avskalad sanning få mig bli olycklig.
Jag bryr mig inte längre om allt bra som männsikor säger om mig, och varför skulle jag?Jag vet vad de inebär, ingen Nyhet. Och vad är de för något som de vill ha tillbaka? Va vill de ha av mig, varför söker de upp mig? 
kan inte någon gilla mig utan att vilja ha något tillbaka? va faan mår så jävla sepe av alla killar och töntiga tjejer!
Längtar tills jag kan hitta normala människor.
Alla är så jävla falska, ingen kan förstå hur kännslig en själ kan va och hur mycket man kan skada en person.
Varenda litet tassavtryck, allting!

Jag är trött på att va den tålmodiga som ska finnas där, trött på människor som beeter sig som svin och inte kan ge av sig själva och veta att de kanske inte för tillbaka de just då.. Det är som barn och chimpanser, som inte förstår bytes handeln, de kan bara byta saker mot något AVSEVÄRT mycket bättre och då funkar logiskt nog inte hela byteshandel systemet...
Kan man inte lära sig att de är orealistiskt att kräva få 100kr om man ger tio kornor så är de inte mitt fel då har man problem..
SPYR SPYR SPYR!

Såg en obehaglig film om en söt vanlig töntig plugg tjej som va skit mesig, och alla killar gillade de för de kunde bli sedda av henne och uppskattade, beundrade. Efter ett tag tröttnade killen hon gillade som för övrigt va min drömmkille, på henne och han ville ut i världen, och sa då till henne att hon inte kunde följa med eftersom hon inte förstog sig på sånt, hon va mesig ekonomisk och kunde hålla sig där tyckte killen, hon blev då rasande och dödade honom (hon hade blivit lämnad av sin pappa, så hon va sepe).
2år senare kom en polis för att utreda de och ja så fortsatte historien, hon va jäävligt jobbig ifl och jag hatade henne.. men filmen va väldigt bra